bouppteckning

När görs en bouppteckning?

En bouppteckning görs efter att en person har avlidit. Enkelt förklarat kan en bouppteckning liknas vid ett slags bokslut av den avlidnes tillgångar och skulder, där man inventerar och går igenom personens medel, vem som ska ärva och så vidare. En bouppteckning kan bli mer eller mindre omfattande beroende på hur mycket som ska ses över och inventeras. Många väljer att ta hjälp av en jurist eller begravningsbyrå för att se till att allting blir korrekt gjort, men det är också möjligt att ombesörja en bouppteckning själv om man så vill. Viktigast är att välja det som känns enklast och tryggast för en själv. 

 

Tillgångar, skulder och dödsbodelägare

Bland det första man gör i samband med en bouppteckning, är att fastställa vilka som står som dödsbodelägare. Dödsbodelägare kan vara en make/maka, barn, syskon eller andra nära familjemedlemmar, vilka ges juridiska rättigheter att agera i dödsboet. Att agera i dödsboet kan innebära att avsluta bankkonton, försäkringar och olika medlemsskap i den avlidnes namn, eller sälja någon tillgång som ännu står på den avlidne. Exempelvis en bostad eller ett fordon. Dödsbodelägarna ansvarar sedan för att inventera dödsboets skulder och tillgångar, antingen själva eller med juridisk hjälp. 

 

 

Hur blir det med arvsfrågor?

Även detta tas upp och gås igenom i samband med en bouppteckning. När man tittar på den avlidnes skulder och tillgångar, kikar man också på huruvida det finns ett testamente eller inte – och givetvis vad ett eventuellt testamente gör gällande. I de fall den avlidne inte har lämnat något testamente efter sig, fördelas eventuellt arv enligt den svenska arvsrätten. Viktigt att känna till är att arv tillfaller arvtagarna först när själva bouppteckningen är helt  färdig och inskickad till Skatteverket. Detta gäller oavsett om det rör sig om arv i form av pengar, eller fasta tillgångar såsom till exempel en bostad eller ett fritidshus.

Leave a Reply

Your email address will not be published.Required fields are marked *